z83043

Nu skall det bli en fröjd att åka tåg, så trodde Fredrik, allt han behövde var en dator och det internet som B to the akeman tillhandahållit så är saken biff. Nu blev det ingen biff. Ricke och Mats hade redan på förhand dömt ut Fredriks chanser till strömförsörjning som minimala, Fredrik som sedan barnsben är opt(imus prime)imist levde på det berömda hoppet hela vägen till sin plats, där fanns ingen ström. Han frågade cuntuktören "Finns det möjlighet att plugga i..." "Svar: NEJ". Så där satt Fredrik med dångeln i handen och två timmars strömförsörjning och övervägde vad han skulle göra.

De första tre timmarna gick åt till att sura då det obligatoriska barnet i kupén tydligen såg troll och inte kunde sluta skrika.

Nu föll det sig dock så att Fredrik blev placerad brevid en flicka från SDFF (Sundsvalls Damfotbolls Förening), som enligt rykten skall ha en fin högerfot, och efter att han surat under största delen av resan undantaget ett inledande "Hej" så bestämde han sig nu för att bjuda upp till dans. Det blev kärleksfilm på klassiskt "Eternal sunshine of the spotless mind" maner. Det hade Fredrik inte räknat ut på förhand utan han kände bara för att se den filmen, så han skrattade gott åt situationen han ordnat när han insåg att inledningen av filmen utspelar sig på ett tåg där de två karaktärerna lär känna varandra för att sedan vandra hand i hand genom livet...

EFFter filmen ljögs det ikapp tills en bit efter Stockholm, där  vi för övrigt blev försenade en styv timme pga sov pok, för att sedan påbörja sedvanlig sickling och skriksnarkning.